BLOGG

2025

Senaste

Tack vare aktiva protestaktioner blev våtmarkerna och klimatfrågan mer kända

13 juli

Återställ våtmarker har demonstrerat genom civil olydnad som bidragit till att denna klimatfråga uppmärksammats. Det har gruppen Social Change Lab kommit fram till.

Ostörda binder mossarnas torv en stor mängd klimatgaser. Vid skövling frigörs däremot stora mängder. Det sker genom utdikning resp. brytning av torv. 11 miljoner ton klimatgaser per år släpps ut från torrlagda mossar. Det motsvarar en fjärdedel av de totala svenska utsläppen. Kol lagras men metan avgår från mossen. Återställning är att sätta mossen under vatten.

Rapporten What was the impact of the Swedish Restore Wetlands campaign? släpptes samtidigt med att Återställ våtmarker friades av Högsta domstolen efter att tidigare dömts av Tingsrätten och Hovrätten för sabotage för en aktion på E4:an under ca 20 minuter för knappt tre år sedan. Stoppa trafiken-aktionerna fick stort genomslag tack vare att uppjagade bilister blev närgångna och att en ambulans skulle ha blivit fördröjd. Våldet mot aktivisterna har till skillnad från deras fredliga aktioner däremot inte drabbats av rättvisans långa arm. HD menar att det inte var en tillräckligt stor manifestation för att det skulle bedömas som ”sabotage” som den tidigare rättsliga prövningen gjort. Aktivisterna klarade sig därmed ifrån långa fängelsestraff som blivit allt vanligare i Västeuropa när industrin och politiken slår tillbaka hårdare.

Mosse igen. Utdikade våtmarkernas klimatpåverkan är stor.

Återställ våtmarker har sen starten 2022 satt sig på bilvägar, stormat fotbollsmatcher och TV-sändningar samt attackerat konstverk och bankkontor.

SCL konstaterar att Återställ våtmarker gynnsamt påverkat allt från media till andra mer parlamentariskt sinnade miljöorganisationer. Åtminstone till mitten av 2024. Deras arbete gjorde andras jobb lättare. Men riksdagsledamöter i SR P1: MP tog avstånd från de aktuella metoderna, men stöder civil olydnad, extremhögern krävde hårda straff för hinder av vägtrafik. De som bryter torv har lagt moteld.

Framgången anses vara resultatet av bra planering, kampanjmaterial och ingripande. En lärdom är att prata om det viktigaste. Media nämnde frågorna 3 gånger mer under gruppens första år. Ändå uppskattade inte 70 procent deras taktik, men 75 procent stöttade en våtmarksrestaurering.

Social Change Lab rapport

Storbolagen förvärrar klimathotet. De största utsläppen kommer när bolagens produkter och tjänster används

3 juli

Sveriges dominerande företag ökade de totala klimatutsläppen mellan 2023 och 2024 med 18 procent. Google har ökat utsläppen av klimatgaser med 65 procent 2019–2024. Från 2010 är ökningen 1515 procent.

De svenska siffrorna i Bolagsklimatkollen 2025 av Klimatkontrollen och 2050 Consulting kommer från bolagens årsrapporter. 10 procent av företagen har inte lämnat uppgifter om klimatpåverkan. Jämförelsen är svår då flera inte rapporterar enligt metoderna.

235 svenska bolag beräknas stå för sammanlagt 1780 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Fyra av dessa bolag står för 69 procent av utsläppen. De samlade svenska direkta utsläpp 2024 anges till 51,8 miljoner ton, plus 6 procent jämfört med året innan. Bolagens totala klimatutsläpp är alltså 34 gånger de svenska utsläppen. De indirekta utsläppen är 98 procent av bolagens utsläpp. Av dessa är 81 procent utsläpp vid användning av produkterna.

De indirekta utsläppen kallas scoop 3 (allt i värdekedjan), som är skilda från scoop 1 (egna utsläpp) och scoop 2 (energianvändning etc.) enligt en standard för att redovisa företagens klimatutsläpp (Greenhouse Gas Protocol). Risken att scoop 3 räknas dubbelt finns, men också å andra sidan en underskattning av utsläppen.

Två rapporter. Bolagsklimatkollen och Googles Eco-Failures.

Hållbarhetsrapporter har Kairos Fellowship gått igenom i Google’s Eco-Failures . De indirekta utsläppen dominerar, den stora elanvändningen i serverhallar och med AI. De direkta utsläppen stod för 0,31 procent. Energianvändningen ökade utsläppen med 121 procent (6,8 TWh) 2019–2024. Googles klimatutsläpp ökade under det senaste året med 26 procent. De klarar inte nollutsläpp 2030. Googles är inte inställt på att nå sin målsättning.

Bolagsklimatkollen
Google's Eco-Failures

Klimatförändringens extrema effekter orsakar stora ekonomiska förluster

4 april

Den ekonomiska effekten av klimatförändringen blir dramatisk för hela världen. Det blir värre än man trott hittills. Redan om tiotalet år kommer klimatskadorna kosta enorma summor orsakat av extrema väderhändelser.

2100 kommer ekonomin vara 40 procent sämre än utan klimatpåverkan. Hittills har bedömningen varit 11 procent. Skillnaden är inverkan från globala väderfenomen. Forskarnas nya ”enkla beräkningar”, som de uttrycker det, publicerades i Environmental Research Letters 31 mars 2025. Värre kan det blir: ökar temperaturen med 4 grader minskar medelpersonens ekonomi med 60 procent.

Ekonomiska effekten förstärktes när de vanliga väderrapporterna kompletterades med extrema väderhändelser. Till vanliga väderdata, som medelvärden över tid och rum, lades förekomsten av extrema händelser som översvämningar, skogbränder och värmechocker. Denna typ av extrema händelser anses ha störst effekt på klimatet – och den ekonomiska utvecklingen.

Även om de extrema katastroferna – som bedöms bli fler – drabbar lokalt får de effekt globalt genom att påverka folkhushållet i en rad avseenden, som missväxt, det internationella varuutbytet och ändrade produktionsvillkor. Därmed blir effekten på ekonomin stor.

Test med flera ofta använda ekonomiska prognosmodeller visar mycket större effekter på världens ekonomi om världens utbrott av extremväder vägs in. Enligt forskarnas bedömning "flyttar” detta gränsen för den temperaturhöjning som angetts som tak enligt Parisavtalet för år 2100. Den har angetts till plus ca. 2,7 grader. Nu ska den istället vara 1,7 grader med hänvisning till den ytterligare effekt som extremväder ger. Den temperaturhöjningen nås naturligtvis betydligt tidigare. Alltså uppträder de grava klimateffekterna istället 2060, enligt de nya beräkningarna.

Klimatpåverkans ekonomiska effekt. Normalväder och extremväder förstärker negativa effekten. (Ur artikeln)

Figuren åskådliggör de nya beräkningarna och omtolkningen av klimatpåverkan på den globala ekonomin jämfört med gängse bedömningar. BNP-effekten blir alltså mycket stor redan vid en temperaturhöjning på 1,5 grader, något som väntas snart bli verklighet. 4 graders temperaturhöjning kan nås innan 2100, och orsaka att BNP bara blir 40 procent av vad den kunde vara.

Artikeln: Severe Damage

Några få bolag riskerar världens ekologiska balans. Politiken kan alltså göra skillnad

10 mars

Under 2023 stod 36 verksamheter för mer än hälften av de globala utsläppen av koldioxid. 180 verksamheter har bidragit med 67,5 procent av klimatpåverkan sedan 1854. Utsläppen av koldioxid har ökat 8 gånger sedan andra världskriget.

Organisationen Influence Map beräknar utsläppen från de man kallar CarbonMajors, världens största klimatpåverkande verksamheter.

20 av de 36 med störst klimatpåverkan är statsägda företag. Sådana står för dubbelt så mycket utsläpp som investerarägda företag. Kina dominerar och har sex av sju stora kolbaserade klimatpåverkande verksamheterna. Kol står för mer klimatgaser än olja och betong. Koldioxid från kol och betong ökade under 2023.

33,9 miljarder ton koldioxidekvivalenter kom från 169 verksamheter under 2023. Det var en ökning med 0,7 procent och var 78,4 procent av totala utsläppen.

Koldioxidutsläpp globalt 2023. De 20 största bidragen från företag i Kina, gulfstaterna, USA, Ryssland, Storbritannien och Algeriet. Privata företag markerade.

20 företag stod för 40,8 procent (17,5 miljarder ton) av de globala samlade utsläppen 2023. Den stora merparten, 17 stycken, av dessa ägs av stater, se tabellen. Sju är kolproducenter. Alltså dominerar statliga intressen, där den politiska klassen har makten.

CabonMajors

Vill du veta vem som ringde? Glöm det! Teleoperatörerna på kaosmarknaden bryr sig lite om en abonnent

5 mars

Vem ringde? Från samma nummer kan det ringa fem gånger under ett par veckor. Det går dock inte att få veta vem som ringer. Det är störande och oroande - och kanske farligt. Många hemliga bedragare lurar godtrogna. En mängd olika teleoperatörer erbjuder oåtkomliga telefonnummer. De tar inget ansvar för ringandet.

Det var en tid då man svarade när telefonen ringde. Det är det slut med. Nu svarar man inte. Det är klart man kan svara - och tro sig klara av det. Men ändå borde inte. Åtminstone är det rådet från myndigheter och organisationer. Okända nummer dyker upp på displayen ofta. Listan med busringningar blir fort lång. Systematiska busringningar och bedrägerier kan tyckas vara ett samhällsproblem. Men icke, myndigheterna gör inget för att rensa upp i den vilda djungeln av teleoperatörer.

För att ta reda på vem ringde är det söktjänster som gäller, kallat abonnentupplysning. Det finns en övermäktig flora av sådana. Till en början är det gratis att söka, men till slut när det påstås finnas information att hämta kommer betalkraven. Men vem vill lämna ut betalningsuppgifter till en sådan?

Gratis är det visserligen att söka på hitta.se. Men där kommer svaret i de flesta fall att låta så här: ”Telefonnumret hör till teleoperatören X.” Teleoperatörens privata affärsverksamhet är alltså att sälja telefonnummer. En Telefonkatalog fanns förr och EN teleoperatör. I katalogen fanns alla (eller i alla fall nästa alla) telefonabonnenter med nummer, namn och adress. Men nu är det andra tider. Varje operatör har ”sina” nummer och abonnenter, som skyddas i anonymitet.

Operatören ska finnas på en lista hos den ansvariga myndigheten PTS. Hundratals teleoperatörer säljer telefonnummer till abonnenterna, främst företag. Hos PTS finns en 112 sidors lista. Där finns 186 teleoperatörer. Alla hoppas tjäna pengar på att sälja telefonnummer – i Sverige eller åtminstone svenska!

Enligt PTS är det operatörens skyldighet att kommunicera uppgifter om abonnenten. Om de vill, alltså, men det gör de inte. De meddelar bara att de inte lämnar ut uppgifter om en abonnent. Som längst går den mest generösa som berättar att det är ett ”callcenter” som ringt.

PTS har ett mandat som handlar om telemarknaden, inte något om telekonsumenterna. Lagen och PTS är helt upptagna av att hantera relationen företag till företag, mellan teleoperatör och ”abonnentupplysning”. Det är en påhittad telemarknad. Som vanligt betyder det tandlösa krav på aktörerna och en ickeexisterande tillsyn. Naturligtvis hänger påhittade marknader, svaga regler och avsaknad av tillsyn samman. Dessutom med internationella förgreningar. I dagens samhälle gäller att företaget självt ska se till att följa reglerna och uppträda ansvarsfullt. Något som alla vet inte fungerar.

Ändå är ”abonnentupplysning” en tjänst som skulle kunna vara precis det som kunde vara lösningen, alltså något som kunde berätta vem som ringde. Men de har ingen information – alternativt berättar inte vad de har. Kryphålen är uppenbara. Operatörerna har undantag från skyldigheten att lämna ut uppgifter om abonnenten till upplysningstjänsten. Det kan gälla sekretesskyddade abonnenter, som dessutom ska ha gått med på att uppgifterna lämnas vidare.

Konsumenten – alltså den som blir utsatt för busringning – har inget skydd i lagstiftningen. PTS och Konsumentverket råder den potentiellt telefonlurade att inte svara utan att lägga på direkt, att inte lämna ut några uppgifter och att anteckna uppgifter om den som ringde. Det fanns inga krav på teleoperatören att hantera bedrägliga busringare innan 3 mars 2025.

Hemskheterna om anonyma bedragare som lurade människor på pengar över telefon har nått myndigheterna. Under 2024 behandlades ett förslag till föreskrifter. Resultatet blev föreskrifterna PTSFS 2024:2 som gäller från 3 mars 2025 om att teleoperatören ska ”stoppa samtal från utlandet…” eller ”blockera” det som ser ut att komma från svensk uppringare.

Företrädare för bedrägeridrabbade, inte minst pensionärernas organisationer, anser att föreskrifterna är otillräckliga och inte hanterar problemen. Bristerna är bland annat att det endast gäller telefonnummer som börjar på 46 och att reglerna undantar SMS. Det hjälper inte, eftersom det inte är ovanligt att busringaren har ett annat landsnummer. Föreskrifterna har dessutom karaktären av allmänna råd som saknar tillsynskriterier och sanktionsbestämmelser om teleoperatörens ansvar.

Falska tryggheten med Nato:s artikel 5. Göra som Danmark – bjuda in angriparen eller göra affärer?

15 januari

USA hotar med militärt överfall på ett Nato-land, Danmark. Nato-stadgans artikel 5 säger att alla länder ska se sig angripna om ett land blir det. Det invaderade landet ska få hjälp av de andra är tanken. Men de frågar inte efter den hjälpen, och skulle inte få någon. Därmed ifrågasätts Sveriges säkerhet efter Nato-inträdet.

För Nato är artikel 5 sammanslutningens kärna; det kollektiva försvaret binder samman medlemsländerna, säger politiska och militära ledare. Artikel 5 har använts en gång.

Om USA bombar Grönland ställs Nato rimligen inför att dra igång ett Artikel 5-förfarande. Men ett krux är att USA – alltså angriparen – kontrollerar Nato och dess beslut. Utan enhälligt artikel 5-beslut kommer nog ingen skynda till försvar av det angripna landet.

Detta kan vara skälet till att inget Nato-lands regering tänker i de banorna efter att inkommande USA-presidenten hotat Grönland. Ännu på 75 år är det bara USA som påkallat artikel 5. Inget annat utsatt land har reagerat på det sättet tidigare. Inte ens Danmark.

Danmark svarar hellre marknadsmässigt med en försiktig invit att göra affärer med angriparen, förutom att öppna för mer militär. För de anar förstås att USA främst vill åt mineralerna i den grönländska berggrunden. Sällsynta jordartsmetaller antas kunna utvinnas till mångmiljardbelopp. Det framstår tydligt, inte minst för militära säkerhetsexperter, att mer militär upptrappning inte behövs. USA har redan en militärbas på Grönland. Dessutom finns en övergiven bas som nu tack vare klimatpåverkad issmältning blivit synlig efter decenniers glömska.

Siktar Grönland. Is täcker 80 procent av landet som är 4 gånger större än Sverige.

Eventuella ökad militär USA-närvaro utgår från ett bilateralt avtal från 1950-talet och det färska DCA-avtalet. Det kan lätt resultera i stor USA-dominans bland de blott drygt 50.000 bofasta grönländarna. Främst kanske hoppet ställs till lyckade affärer med USA-intressenter: att sälja ut en exploatering av de eftertraktade mineralfyndigheterna. Det kan ses som danskt svar på hoten från tillträdande president och vicepresident i USA om ekonomisk intervention på ön och om deras sikte på de betydande mineraltillgångarna, enligt bedömningar i amerikansk och dansk media.

Officiella skälet för Sveriges hastiga inhopp i Nato var att artikel 5 skulle ge skydd i ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge. Man ställer i utsikt att få hjälp om Ryssland hotar. Men nu då? Tror någon på artikeln längre. Är den obrukbar nu när inte ens Danmark i det uppkomna läget reflekterar över den och då angriparen USA har makten att blockera att den används. Eftersom Sverige redan släpper in USA-militärer genom DCA-avtalet, som Grönland kan tvingas, återstår att göra som Danmark. Göra affärer med angriparen. Vad skulle Ryssland vara intresserat av? Kanske även dom är mest intresserade av metaller? Sälja sällsynta jordartsmetaller - en födkrok för svenska exploatörer?

Kriget mot terrorismen visade sig vara båg - nu står statsmän i kö hos terroristerna som tagit över i Damaskus. Och nu är det alltså dags för NATO:s existensberättigande att rämna. Hela dess syfte, om det nånsin funnits, är bortblåst. Kvar finns bara en övertro på marknaden och en global skenande ojämlikhet.